Ett fåtal dikter för allmänhetens beskådan.
Eftersom de flesta dikter jag skrivit är dedicerade till
vissa personer har jag valt att inte dela med mig av alla dessa.
Nedan finner ni dock några, och vi börjar med min första dikt från skolan. Det var efter skapandet av just denna dikt som jag fick upp intresset för skrivandet.
Skoluppgiften var att förmedla känslor i diktform och jag inspirerades av AIDS.
~ Sjuk ~
Likt en ande han färdas fram,
förpestar var kvinna och man.
Han är dödens sändebud,
förruttnelse är hans skrud.
Krampen tilltar,
kroppen förfar,
allt hopp försvinner,
själen brinner.
Hur mycket du än försöker,
kommer du ej ur detta mörker.
Din syn han vill nedsvärta,
det enda han skänker är smärta.
Krampen tilltar,
kroppen förfar,
allt hopp försvinner,
själen brinner.
Ditt tillstånd försämras,
döden dig närmas.
Din livskraft rinner ut,
ditt liv snart tar slut.
Längtar tillbaka till ungdomen...
förgjord av den förrädiska sjukdomen.
Sedan en mer nutida dikt om ögon att drunkna i och att vakna ur medelmåttans dvala. I Hollywood heter det "baserat på en verklig händelse".
~ Till Emelie ~
Medan jag drömmer om djupa kyssars sälta,
får din mjuka blick min själ att smälta.
Rör ömt vid min kind med din hand,
låt den passera förflutna tårars rand.
Forma dina läppar till ett leende igen,
öppna dina ögon på nytt och se mig,
och skratta som bara du kan göra,
för varmare personlighet än du har ingen.
Kanske är det inte din mening att förföra,
men jag är ändå hjälplöst förälskad i dig!
En dikt om hur det känns att vara vilse trots att man vet vart vägarna leder.
~ Vilse ~
Logiken styr men känslorna yr,
och oavsett vilja går det överstyr.
Fel mål och fel vägval,
ger bara fler samvetskval.
Oavsett GPS eller karta,
fortsätter det att urarta.
Skyltarna fortsätter skrika,
möjligheterna passeras,
men det går inte att vika,
är på väg att kasseras.
Vilket antingen baseras på, eller leder till, en sista text om vardagens dilemma.
~ Substitut ~
I känslornas ostädade institut,
är allt en jämförelse av attribut,
där en man kan klassas som substitut.
I en fruktansvärt rörig kontext,
blir logik alltför komplext,
och orden saknar värde utanför sin text.
~ Sjuk ~
Likt en ande han färdas fram,
förpestar var kvinna och man.
Han är dödens sändebud,
förruttnelse är hans skrud.
Krampen tilltar,
kroppen förfar,
allt hopp försvinner,
själen brinner.
Hur mycket du än försöker,
kommer du ej ur detta mörker.
Din syn han vill nedsvärta,
det enda han skänker är smärta.
Krampen tilltar,
kroppen förfar,
allt hopp försvinner,
själen brinner.
Ditt tillstånd försämras,
döden dig närmas.
Din livskraft rinner ut,
ditt liv snart tar slut.
Längtar tillbaka till ungdomen...
förgjord av den förrädiska sjukdomen.
Sedan en mer nutida dikt om ögon att drunkna i och att vakna ur medelmåttans dvala. I Hollywood heter det "baserat på en verklig händelse".
~ Till Emelie ~
Medan jag drömmer om djupa kyssars sälta,
får din mjuka blick min själ att smälta.
Rör ömt vid min kind med din hand,
låt den passera förflutna tårars rand.
Forma dina läppar till ett leende igen,
öppna dina ögon på nytt och se mig,
och skratta som bara du kan göra,
för varmare personlighet än du har ingen.
Kanske är det inte din mening att förföra,
men jag är ändå hjälplöst förälskad i dig!
En dikt om hur det känns att vara vilse trots att man vet vart vägarna leder.
~ Vilse ~
Logiken styr men känslorna yr,
och oavsett vilja går det överstyr.
Fel mål och fel vägval,
ger bara fler samvetskval.
Oavsett GPS eller karta,
fortsätter det att urarta.
Skyltarna fortsätter skrika,
möjligheterna passeras,
men det går inte att vika,
är på väg att kasseras.
Vilket antingen baseras på, eller leder till, en sista text om vardagens dilemma.
~ Substitut ~
I känslornas ostädade institut,
är allt en jämförelse av attribut,
där en man kan klassas som substitut.
I en fruktansvärt rörig kontext,
blir logik alltför komplext,
och orden saknar värde utanför sin text.